Ett clownskejtminne för livet – när kultur och idrott samverkar

Skolidrottsförbundets samarbete med Clowner utan gränser visar på hur kultur och idrott kan samverka och spelar en viktig roll för barns hälsa, både fysiskt och mentalt. Klicka för att Tweeta

Bhakti, Ruby, Shraddha och Sanjana går bredvid varandra längs med cykelvägen från Stockholmsförorten Rågsved i riktning mot grannorten Högdalen. Shraddha har just tagit Rubys hand och det skulle kunna vara fyra kompisar som promenerar hem från skolan tillsammans en vanlig dag, men de tre med rosa t-shirtar och Ruby i ljusblå jeansjackas värld skiljer sig åt en hel del.

Ruby, 10 år från Strängnäs, är ditsläpad av mig för att hjälpa till att lära de andra tjejerna åka skateboard. Tjejerna, som sammanlagt är sex stycken, kommer från Mumbai, närmare bestämt Kamatiupra, ett av världens största red light district. De är mellan 11-15 år gamla och har just spelat den föreställning som de arbetat fram tillsammans med Clowner utan gränser, mitt på torget i Rågsved. Jag, Ruby, hennes mamma Amy och skatecoachen Sussi har fått uppleva något vi aldrig tidigare upplevt. Med röda clownnäsor berättar de en historia, med pondus och yvigt gestikulerande, från sin verklighet, om hur de genom lek och fantasi växer upp i ett bordellområde långt bort från den plats de befinner sig på i spelande stund.

Det är första gången i deras liv som de lämnat Kamatiupra, men när jag på vägen till Högdalens skateboardpark, Highvalley Skateworld, försöker fånga några av dem på bild är det svårt att tro. De ser så självklara ut där tillsammans med Ruby, skrattar och snackar om vardagliga saker som favvomat, godis och fritidsintressen. Både Shraddha och Ruby kommer fram till att de älskar att teckna och snart ska Shraddha och de andra för första gången få testa Rubys, och även mitt, absolut största intresse – skateboard.

Jag undrar nervöst vad de ska tycka om svajiga brädor på fyra hjul

Jag frågar tjejerna om de testat någon sport förut men ingen av de har idrottat tidigare och berättar att de inte ens cyklat. Jag undrar nervöst vad de ska tycka om svajiga brädor på fyra hjul, det hela är ju mitt påhitt, och jag känner lite press att det ska bli en lyckad eftermiddag.

Det var i början av juli när organisationen Clowner utan gränser undrade om Skolidrottsförbundet hade någon skol-IF som deras ungdomar från Indien kunde träffa under sin stockholmsvistelse. Att Skolidrottsförbundet blev tillfrågade beror på att clownerna är vår förmånstagare till Springslanten, Skoljoggens årliga insamling. Eftersom de skulle besöka Stockholm mitt under sommarlovet när de flesta skol-IF tagit ledigt föreslog jag istället att vi kunde hälsa på min skateboardförening. Jag har nämligen en naiv tro på att alla, oavsett ålder och bakgrund, kommer att älska skateboard, under rätt förutsättningar.

Det visar sig dock att jag i alla fall denna gång hade fog för min naiva tro på rullbrädan. Väl i Highvalley uppstår en ivrig och taggad stämning. När alla äntligen fått på sig de hjälmar och skydd jag och de andra vuxna prackat på alla blottade knän, armbågar och handleder, i hopp om att skona dessa bambi på is-kids från de värsta krascharna, slänger de sig nästan bokstavligen iväg på brädorna. Vi andra springer nervöst efter och försöker ta tag i vingliga armar i vår strävan att dämpa de hårdaste fallen.

Kanske är det just frånvaron av tidigare idrottsskador eller uteblivna erfarenheter av skateboard som läskigt, hårt och ”för grabbar”, vad vet jag, men vad jag vet är att jag sällan sett så orädda barn i parken. De flög åt alla håll och jag förberedde mig på att ta hand om en stukad fot eller trösta en blödande näsblodsunge, men trots det oavbrutna trillandet hördes bara skratt och flabb. Det garvades både åt varandra och sig själva, från början till slut. Det var en minst sagt mäktig syn och jag tror att vi alla förstod att vi var med om något rätt unikt.

Efter några timmar kommer en svettig Rupesh, en av ledarna från Clowner utan gränser, fram till mig och frågar hur länge vi ska hålla på. Då har klockan redan passerat långt över den föreslagna tiden. Rupesh hade haft is i magen ett bra tag men kunde nu inte dölja sin nervositet över att någon skulle skada sig, de skulle ju ha föreställning nästa dag också. Jag förstod vad han oroade sig för, efter några timmar i 30 gradig värme, som dagen bjöd på, kan de mest entusiastiska åkarna bli rätt slitna och råka slå sig.

När vi samlat in brädorna från ett vimmelkantigt men strålande glatt gäng tackade jag gud att inga ben var brutna, inte ens några skrubbsår hade det blitt – hur nu det var möjligt!?

Att ta med Ruby var ett smart drag, det är ju liksom rätt coolt att se en tjej i sin egen ålder svischa fram på brädan som ingenting och jag gissar att upplevelsen betyder lika mycket för dem som för mig och Ruby – ett clownskejtminne för livet.

Missa inte nästa blogg

Signa upp nu så skickar vi ett meddelande när det finns något nytt.


Hanne Liljeholm

Jag arbetar som föreningsutvecklare på Skolidrottsförbundet. Jag brinner för allas rätt till en god hälsa och jobbar helst heltid med frågor kring bredd, inkludering, mångfald och jämlikhet! Skolidrottsföreningen (skol-IF) är barn och ungdomars egen förening. Här idrottar de på sina egna villkor i anslutning till skoldagen. Tanken med en skol-IF är att ge alla barn och ungdomar möjlighet till en enkel, rolig och billig fysisk aktivitet. Föreningens grund är eftermiddagsaktiviteter och återkommande tävlingar där alla kan vara med. Skol-IF drivs av barn och ungdomar med hjälp av ett vuxenstöd. Därför är det viktigt för föreningen att de drivande barnen och ungdomarna utbildas i förenings- och ledarkunskap. Skolidrottsförbundet är riksorganisationen för landets samtliga skolidrottsföreningar och alla deras medlemmar. I dag finns cirka 1 300 skolidrottsföreningar vid landets skolor fördelade på förbundets 26 distrikt. Totalt har dessa föreningar ungefär 150 000 medlemmar. Skolidrottsförbundet fungerar som ett så kallat fleridrottsförbund och är inte begränsat till någon speciell idrott utan rymmer många olika fysiska aktiviteter.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: