Etikettarkiv: barn och unga

Från en verklighet till en annan – vikten av rörelse har vi alla gemensamt

Igår: riksdagsledamöter, partiledare och gamla statsministrar vid Riksmötets öppnande.
Idag: barn och skolpersonal på Parkhemsskolan som njöt av Skoljoggen.

Vad har de gemensamt förutom att de bidrar till att jag känner mig lyckligt lottad i ett varierat arbete?
De behöver rörelse, ung som gammal.
Och de förstnämnda kan på olika sätt bidra till att de senare får ökade möjligheter att röra på sig. Genom beslut om mer rörelse i skolan, genom samhällsplanering, genom riktade medel. Vi inom idrottsrörelsen ska bidra genom att använda de pengar vi får på bästa sätt för att fler ska få möjlighet att vara med oavsett förutsättningar.

Varv efter varv springer glada barn på Parkhemsskolan i Tullinge. Någon får ont i foten,  en annan tar lite vatten och fortsätter. De allra flesta tar sig runt varv efter varv utan krav på resultat eller jämförande med andra. Alla deltar på sina egna villkor.
När tiden är på väg att ta slut är det ändå några som frågar:
”Får man springa ett varv till?”
Ja, spring, bara spring. Eller gå. Eller hoppa. Njut av rörelseglädjen.

20170913_091114[1]

Idrottsläraren Jessica Edman är en som bidrar till rörelseglädje i högsta grad. Den här veckan har de hälsovecka på skolan, där Skoljoggen är en del. En annan är att barnen äter frukost tillsammans i skolan, en tredje att femmorna efter Skoljoggen cyklar till BMX-banan och testar den.
Hon kör rastdisco på fredagar och har provat med morgonfys för dem som vill.

– På mina idrottslektioner handlar det aldrig om tävling. Det handlar om allsidig motorisk träning där alla ska kunna och vilja delta.

Jag ler där jag står och tittar på de springande barnen. Jessica verkar ha lyckats. Glada barn joggar, går och springer. Kolla bara glädjen! Det lilla extra, hoppsteget, skratten och de viftande armarna.

Jessica har skapat mycket rörelse efter de förutsättningar hon har på skolan. Politiker kan skapa förutsättningar. Idrottsrörelsen, vi, kan skapa rörelse.  Som är rolig. För alla.

Det finns så många vinster för individen och samhället. Bättre inlärningsförmåga med bättre skolresultat som följd, med friskvård minskar behovet av sjukvård, med rörelse i förening skapar vi sammanhang och gemenskap. Vi behöver alla samverka för att nå bästa resultat: beslutsfattare, skolor, föräldrar, organisationer av olika slag. Alla med samma mål: friska och glada människor som gemensamt bidrar till ett friskt och glatt samhälle.

Igår hade jag förmånen att vara inbjuden till Riksmötets öppnande. Att i riksdagen, vår demokratiska högborg, få lyssna till regeringsförklaringen och efteråt få träffa riksdagsledamöter, men också flera tidigare statsministrar. Det var ett tillfälle att kort berätta om idrottens strategi mot 2025, ett kort tillfälle för påverkansarbete. Det arbetet måste vi alla inom idrottsrörelsen göra på olika nivåer för att nå bästa och mesta möjliga rörelse efter den enskilda personens egen förmåga. Jag hörde inte statsministern nämna idrotten i regeringsförklaringen, men jag hörde honom säga att vi ska bygga ett tryggare Sverige för alla. Och det innefattar för mig till stor del idrottsrörelsen.

Kungafamiljen var också på plats vid Riksmötets öppnande. Kronprinsessparet har engagerat sig i barns hälsa och rörelse med Gen-Pep. Fortsätt läsa Från en verklighet till en annan – vikten av rörelse har vi alla gemensamt

Jag tror inte (bara) på mer av samma

Mer av samma?

Betyder mer av samma per automatik bättre?

Frågeställningen gäller den diskussion som nu pågår angående att regeringen och idrottsminister Gabriel Wikström (S) i nuläget säger nej till att utöka skolämnet Idrott och hälsa med 100 timmar.

Frågan drivs starkt av bland andra riksdagsledamoten Saila Quicklund (M) med stöd att av ett stort antal idrottskändisar, men även av Riksidrottsförbundet.

Jag vill direkt säga att jag inte är mot att det blir mer rörelse i skolan. För barnen och deras hälsa är det ett måste, i skolan når vi i stort sett alla barn och målet bör vara att skapa en jämställd hälsa.

Däremot: om vi bara lägger på 100 timmar av samma sak, menar jag att hälsoklyftorna istället ökar. De som redan är aktiva, som deltar på idrottslektionerna, får mer rörelse medan de inaktiva fortsätter att vara inaktiva. Det är ingen vild gissning att de som tycker om idrotten i skolan också är aktiva i förening efter skoltid.

Vi måste alltså först skapa någon form av rörelse som lockar de inaktiva barnen. Fråga dem vad som skulle få dem att röra på sig, utbilda i vikten av hälsa, kanske bygga rörelse på gejming om det är vad som får dem att aktivera sig.

Här är ett mycket gott exempel från Kringlaskolan i Södertälje:

https://www.facebook.com/groups/121441368013731/permalink/723214861169709/?hc_location=ufi

Barnen som fått välja och prova nya idrotter kommer oftare på idrottspassen i idrottshallen. Ett enkelt, men genialt sätt att bygga upp trygghet och rörelseglädje.

Exemplet ovan bygger egentligen på samma logik som den vi vill ska gälla i våra skol-IF. Att barn och unga själva väljer vilket sätt de vill röra sig på. Att vi erbjuder varierad rörelse, att alla kan hitta något som passar dem.

Och så – som jag sagt och skrivit så många gånger förr – fyller vi på med utbildning i ledarskap och föreningskunskap så att de unga kan leda yngre och varandra. Många är de som vittnar om att de haft nytta av sin tid i skol-IF även när de gått vidare i livet.

Vi börjar tidigt. Kanske inte så tidigt som i filmen nedan, men från tio års ålder har vi utbildningar för unga ledare.

Och är är ett riktigt gott exempel på hur en skol-IF driver varierade, regelbundna aktiviteter för sina medlemmar. Allt detta som schemat visar, får du delta på för 20 kronor i medlemsavgift! Med unga, engagerade ledare. Kolla in Vislanda skol-IF. https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1436284653057799&substory_index=0&id=729237423762529

Följ oss här på bloggen, men också på facebook.com/skolidrott och Instagram @skolidrottsforbundet

Skoljoggen – så självklart viktig

Jag sitter och tänker på Skoljoggen. På siffror. En halv miljon barn och unga varje år. Totalt måste det handla om säkert fler än fem miljoner som någon gång sprungit Skoljoggen. 34:e året i år. Det innebär ju att alla som är yngre än 53 år har kunnat springa Skoljoggen. Och en avsevärd del av de som är plus 53 har barn som har mött Skoljoggen under sin skoltid. Så jag inser ju att vi som lever i Sverige 2016 i stort sett alla har Skoljoggen gemensamt. Det sägs ju att det är viktigt för ett samhälle med saker som förenar, saker som vi har gemensamma erfarenheter från och upplevelser vi har delat och delar. Det gör att vi känner samhörighet med andra och att förståelsen för likheter och olikheter kan öka. I vår tid finns inte de självklara sakerna som att se samma tv-program, läsa samma tidning gilla samma artist. Utbudet är i alla sammanhang enormt och kanalerna lika många. Möjligheterna att vara en del av en gemensam värld är stora men det kan också vara så att det blir lättare att känna sig ensam och utan samhörighet och sammanhang.

Vet du trots allt inte vad Skoljoggen är så ta en titt på webbsidan. 😉

Skoljoggen skapar gemensamma upplevelser och förenar vårt samhälle. Det är stora ord men sanna ord. Många är de lärare som vittnar om hur bra Skoljoggen fungerar för att skapa gemenskap på skolan. Skoljoggendagen är en dag som förenar och skapar enighet.

Råby skola utanför Nyköping var först att anmäla sig till årets Skoljoggen. Läraren Mari Andersson:
”Skoljoggen är ett perfekt sätt att starta upp skolåret tillsammans.  Det är inte bara en happening utan kan utvecklas så mycket och knyta an till undervisningen”

Läs mer om vad Mari har att säga och Skoljoggen på Råby skola

Och kolla in klippet här ner så fattar du! 🙂

Och många gör just det. Alltså fördjupar Skoljoggen med att arbeta med det utbildningsmaterial som finns i samband med Skoljoggen. Det handlar om mänskliga rättigheter och mycket med barns rättigheter i fokus i form av barnkonventionen och går väldigt bra att kombinera med FN-dagen 24 oktober senare under hösten.

Alltså,  gemenskap och utbildning är två bra saker. En tredje är självklart rörelse, fysisk aktivitet. Det är ju så allmänt känt just nu att barn generellt rör på sig för lite. De skjutsas i bil till skolan, de sitter stilla både i skolan och hemma. Här finns Skoljoggen som en motkraft mot den utvecklingen. Det ska vara en dag fylld av rörelse och god hälsa. Många skolor utvecklar sin Skoljoggen till att innebära annan rörelse än just löpning. Det har skapats hinderbanor, lekar och en mängd kringaktiviteter och inte sällan diskussioner om kost och hälsa.  Skoljoggen bara finns där år efter år som en perfekt chans för skolor att bara med självklarhet använda sig av den för att ta sitt ansvar för mer glädjefylld kravlös rörelse. De som kan det här med fysik aktivitet på vetenskaplig grund säger ju ofta att barn ska vara mer utomhus för då uppstår rörelsen mycket mer automatiskt i bra miljöer som i skogen eller bra anpassade ytor.

Medicine doktor Ulrika Berg och docent Örjan Ekblom skriver i Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar att:
”Alla barn och ungdomar ska uppmuntras till daglig fysisk aktivitet. Hälsovinster uppnås vid sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag… Fysiska aktiviteter som ger en markant ökning av puls och andning (hög intensitet) bör ingå minst 3 gånger i veckan.”

-®WestPhoto-skoljoggen-003

Skoljoggen sker utomhus i miljöer som uppmuntrar till rörelse och ger skolor en möjlighet att manifestera vikten av motion och ta sitt ansvar för att intresset skapas hos barnen.
Jag har sett Skoljoggen på många skolor. Jag har sett många glada miner och svettiga pannor. Jag har sett lärare få stoppa barn att springa vidare för att de ska gå och äta lunch. Ge barn chansen och de tar den! Och i och med Skoljoggen får barnen chansen att uppleva ett ”lopp” utan krav på prestation och utan krav på anmälningsavgifter. För en familj kan det i många barnlopp uppgå till flera hundra kronor bara för att barnen ska springa några hundra meter och sedan få en glass eller annat sött som belöning. Här har friidrottsklubbar en del att göra om de på allvar vill vara med och ta ansvar för barns intresse för och tillgång till rolig fysisk aktivitet.

Och så slutligen. Jag sitter vid mitt skrivbord och pysslar med Skoljoggens hemsida, med anmälningsformulär, svarar på frågor och diskuterar nya idéer. Under stora delar av året är jag långt från ”verkligheten”. I år inträffar verkligheten den 14 september och dagarna därikring. Och förutom tillfredsställelsen av att vara med och skapa allt det ovan nämnda så är det ju helt fantastiskt att veta att vi med hjälp av Skoljoggen samlar in miljontals kronor som gör att barn får en chans till ett okej liv. SOS Barnbyar är vårt partner och barnbyn i Bouar i Centralafrikanska republiken är under 2012-2016 mottagare av de pengar vi samlar in.

Vill du veta mer om hur situationen är i Bouar just nu så finns senaste information i länken här nedan:
Senaste nyhetsbrevet om läget i Bouar i Centralafrikanska republiken

Det är fyra månader till Skojoggendagen den 14 maj. Men arbetet pågår för fullt förstås för att på allra bästa sätt bli det Skoljoggen kan vara. Och nu kan jag ju inte låta bli att dela med mig av det som precis blev klart! En interaktiv karta för att se Skoljoggens fantastiska utbredning över landet. Aldrig tidigare har vi på ett så överskådligt sätt kunnat visa hur stor och viktig Skoljoggenfamiljen är. Och än så länge har bara en dryg tiondel anmält att de kommer att köra. Vi brukar ju vara fler än 2000 skolor och omkring en halv miljon barn och unga. Fantastiskt!

Här kan du se en Sverigekarta med alla Skoljoggande skolor