Etikettarkiv: betyg

Från en verklighet till en annan – vikten av rörelse har vi alla gemensamt

Igår: riksdagsledamöter, partiledare och gamla statsministrar vid Riksmötets öppnande.
Idag: barn och skolpersonal på Parkhemsskolan som njöt av Skoljoggen.

Vad har de gemensamt förutom att de bidrar till att jag känner mig lyckligt lottad i ett varierat arbete?
De behöver rörelse, ung som gammal.
Och de förstnämnda kan på olika sätt bidra till att de senare får ökade möjligheter att röra på sig. Genom beslut om mer rörelse i skolan, genom samhällsplanering, genom riktade medel. Vi inom idrottsrörelsen ska bidra genom att använda de pengar vi får på bästa sätt för att fler ska få möjlighet att vara med oavsett förutsättningar.

Varv efter varv springer glada barn på Parkhemsskolan i Tullinge. Någon får ont i foten,  en annan tar lite vatten och fortsätter. De allra flesta tar sig runt varv efter varv utan krav på resultat eller jämförande med andra. Alla deltar på sina egna villkor.
När tiden är på väg att ta slut är det ändå några som frågar:
”Får man springa ett varv till?”
Ja, spring, bara spring. Eller gå. Eller hoppa. Njut av rörelseglädjen.

20170913_091114[1]

Idrottsläraren Jessica Edman är en som bidrar till rörelseglädje i högsta grad. Den här veckan har de hälsovecka på skolan, där Skoljoggen är en del. En annan är att barnen äter frukost tillsammans i skolan, en tredje att femmorna efter Skoljoggen cyklar till BMX-banan och testar den.
Hon kör rastdisco på fredagar och har provat med morgonfys för dem som vill.

– På mina idrottslektioner handlar det aldrig om tävling. Det handlar om allsidig motorisk träning där alla ska kunna och vilja delta.

Jag ler där jag står och tittar på de springande barnen. Jessica verkar ha lyckats. Glada barn joggar, går och springer. Kolla bara glädjen! Det lilla extra, hoppsteget, skratten och de viftande armarna.

Jessica har skapat mycket rörelse efter de förutsättningar hon har på skolan. Politiker kan skapa förutsättningar. Idrottsrörelsen, vi, kan skapa rörelse.  Som är rolig. För alla.

Det finns så många vinster för individen och samhället. Bättre inlärningsförmåga med bättre skolresultat som följd, med friskvård minskar behovet av sjukvård, med rörelse i förening skapar vi sammanhang och gemenskap. Vi behöver alla samverka för att nå bästa resultat: beslutsfattare, skolor, föräldrar, organisationer av olika slag. Alla med samma mål: friska och glada människor som gemensamt bidrar till ett friskt och glatt samhälle.

Igår hade jag förmånen att vara inbjuden till Riksmötets öppnande. Att i riksdagen, vår demokratiska högborg, få lyssna till regeringsförklaringen och efteråt få träffa riksdagsledamöter, men också flera tidigare statsministrar. Det var ett tillfälle att kort berätta om idrottens strategi mot 2025, ett kort tillfälle för påverkansarbete. Det arbetet måste vi alla inom idrottsrörelsen göra på olika nivåer för att nå bästa och mesta möjliga rörelse efter den enskilda personens egen förmåga. Jag hörde inte statsministern nämna idrotten i regeringsförklaringen, men jag hörde honom säga att vi ska bygga ett tryggare Sverige för alla. Och det innefattar för mig till stor del idrottsrörelsen.

Kungafamiljen var också på plats vid Riksmötets öppnande. Kronprinsessparet har engagerat sig i barns hälsa och rörelse med Gen-Pep. Fortsätt läsa Från en verklighet till en annan – vikten av rörelse har vi alla gemensamt

En plats i solen

Det var lite kulet i morse. Klädde mig i tre lager skolidrottskläder och gav mig iväg mot Hammerstaskolan i Norsborg. De tre lagren visade sig under dagen vara överflödiga då jag omgavs av så mycket värme, såväl mänsklig som den som solen bjöd på.

Innan jag ens kom fram till skolan möttes jag av den första dosen mänsklig värme. Yrade runt kring Norsborgs t-banestation och frågade en kvinna om vägen till Hammerstaskolan dit jag skulle på Skoljoggen. Hon förklarade och jag började gå. Hon kom ikapp mig, vevade ner rutan och sa:
– Äsch, jag är lite sen till jobbet, men jag kör dig!
På vägen hann vi konstatera att vi hade gemensamma bekanta och prata lite fotboll och Skoljoggen.

Väl framme vid skolan hälsade jag på idrottsläraren Janne, 27. Ja, 27 år som idrottslärare på skolan alltså. Men fortfarande med ett imponerande engagemang. Inför första start pratade han till barnen:
– Många har frågat om det är betyg på Skoljoggen. Nej, det är inga betyg. Och det finns det som är viktigare i livet än betyg. Det är er hälsa, att ni mår bra. Och vi springer dessutom för barn som inte har det lika bra som vi, barn som har förlorat sina föräldrar.

Skoljoggen i lite av ett nötskal. Värme.

Och där, på min plats i solen (jag fick knäppa upp och plocka av mig kläder), var det mer än en gång jag kände lyckan av barn i rörelse. Barnens entusiasm, från 6-åringar till nior, smittade av sig. Varv efter varv gick, joggade och sprang de efter förmåga. Och jag hittar faktiskt inte på när jag säger att de flesta hade ett stort leende på läpparna.

Träffade också två killar jag haft i fotbollen i Rönninge och fick uppmuntrande ord om mitt ledarskap (Tack Paul och Christian). Värme från två 15-åringar.

Vidare till jobbet där jag höll ett par spännande anställningsintervjuer över telefon. Intervjuer som också innehöll värme och som utvecklar mig på ett personligt plan. Blir väldigt spännande att se vilka som blir våra nya arbetskamrater på Skolidrottsförbundet.

Innan det var dags att gå för dagen fick jag också glädjen att stötta en av våra trotjänare i ett av våra distrikt. Vi bollade och diskuterade och det känns som att vi kom fram till en bra lösning.

Jag känner det som att jag är lyckligt lottad, som att jag faktiskt har en plats i solen. Jag önskar att alla barn någon gång ska få en plats i solen, oavsett om det är på en skolgård i södra Stockholm, i idrottsrörelsen eller i en barnby i Bouar i Centralafrikanska republiken. De barnen kan inte fly. Men de kan få ett bättre liv med en ny familj, få gå i skolan och få äta sig mätta tack vare den insats som SOS Barnbyar gör där. Den frivilliga springslant som samlas in i samband med Skoljoggen går dit, till Astrid Lindgrens barnby.

Hur avslutade jag då den här Skoljoggen-dagen fylld av värme? Med en joggingtur så klart.

Ideellt och e-sport – spännande motioner

Att SD motionerat om att nya medborgare måste svära trohet mot Konungen har uppmärksammats i media. Jag väljer att uppmärksamma två andra spännande riksdagsmotioner som borde väcka intresse såväl inom som utanför idrottsrörelsen:
Andreas Carlsson (KD) motionerar under rubriken ”Ideellt skolengagemang i betyget” och Rickard Nordin (C) motionerar om att riksdagen ska jämställa e-sport med traditionell sport.

I Carlssons motion hittar vi argument som Skolidrottsförbundet utan tvekan ställer sig bakom. Dock med reservation för att han skriver att skol-IF sker inom ramen för skolans arbete, vilket det kan göra, men Skol-IF:s arbete sker i första hand inom ramen för Skolidrottsförbundet och därmed Riksidrottsförbundet. Men, men. Han har ändå bra argument, innebandyledaren från Mullsjö, när han skriver så här:

Ett första steg bör vara att ideella engagemang som sker inom ramen för skolans arbete bör uppmärksammas. Det kan t.ex. handla om att leda en skolidrottsförening, att delta i Operation Dagsverke eller att aktivera sig i elevrådets verksamhet. På sikt kan det dock finnas anledning att bredda begreppet ideellt.”

Det lyfter fram meriterna för den enskilde själv, vilket stärker självkänslan. Genom att redovisa ideellt engagemang kan ungdomars möjligheter att tydligare meritera sig för att komma in på arbetsmarknaden också stärkas”.

Att stärka självkänslan och kunskaperna hos unga är ju en stor del av Skolidrottsförbundets idé och verksamhet. Senast i helgen hölls den senaste certifieringsutbildningen för vår utbildning ”Unga leder unga” med flera deltagare i tonåren. Vi tar också, med start nästa höst, ett nytt steg då vi lanserar vårt eget ledarskapsprogram för unga som vill ta nästa steg; från föreningen till distriktsnivå, eller kanske till central nivå. Detta gör vi för individen, för vårt förbund, men även för hela idrottsrörelsens och samhällets skull. Det finns inga krav på att stanna kvar inom Skolidrottsförbundet, det viktiga är att de unga växer och tar plats någonstans inom rörelsen.

Nordin (C) är i sin motion lite grann inne på samma spår när han skriver om unga som tar ansvar.

”E-sport är ett sätt för unga att träffas, lära sig samarbeta och utvecklas i grupp, lära sig laganda samt att arrangera och driva föreningsverksamhet. I och med att E-sport ofta drivs på gräsrotsnivå – spelarna är också coacher, föreningsledare och arrangörer – så är den E-sport som finns nu dessutom extra bra för att skapa civilt engagemang bland unga”.

Vi kommer inte ifrån att datorer och e-sport har en stark dragningskraft hos barn, unga och unga vuxna. Och visst är det väl då bättre att spela tillsammans med andra, interagera socialt, istället för att sitta ensam vid sin dator?

I Svenska Skolidrottsförbundet har vi tagit första steget att integrera e-sport i vår verksamhet genom att i vår arrangera vårt första skol-SM i e-fotboll (FIFA15) vilket Aftonbladet e-sport uppmärksammat. Vi gör det tillsammans med EA Sports och Svenska E-sportföreningen. Vi ser vinsterna i att nå nya målgrupper. Om det nu är så att det är nya målgrupper? Många av dem som spelar e-fotboll är också fysiskt aktiva.

Förhoppningen är också att ett antal ska tända till på det ideella föreningslivet när vi i samband med turneringen berättar om vår verksamhet. En verksamhet som syftar till att så många barn och unga som möjligt ska få röra på sig och ta plats i beslutande församlingar!

Så välkomna till Fyrishov i Uppsala 24-26 april 2015. Då kör vi det första slutspelet i Skol-SM i e-fotboll!

Fotnot: Om e-sport sedan ska räknas som en idrott även i idrottsrörelsens ögon är det förstås andra beslut som måste tas. Först måste E-sportföreningen (eller om de byter namn till förbundet) söka medlemskap och därefter ska idrottsrörelsen ta ställning på en RF-stämma. I den frågan har Skolidrottsförbundet självklart inte ännu tagit ställning.