Etikettarkiv: rörelse

Jag tror inte (bara) på mer av samma

Mer av samma?

Betyder mer av samma per automatik bättre?

Frågeställningen gäller den diskussion som nu pågår angående att regeringen och idrottsminister Gabriel Wikström (S) i nuläget säger nej till att utöka skolämnet Idrott och hälsa med 100 timmar.

Frågan drivs starkt av bland andra riksdagsledamoten Saila Quicklund (M) med stöd att av ett stort antal idrottskändisar, men även av Riksidrottsförbundet.

Jag vill direkt säga att jag inte är mot att det blir mer rörelse i skolan. För barnen och deras hälsa är det ett måste, i skolan når vi i stort sett alla barn och målet bör vara att skapa en jämställd hälsa.

Däremot: om vi bara lägger på 100 timmar av samma sak, menar jag att hälsoklyftorna istället ökar. De som redan är aktiva, som deltar på idrottslektionerna, får mer rörelse medan de inaktiva fortsätter att vara inaktiva. Det är ingen vild gissning att de som tycker om idrotten i skolan också är aktiva i förening efter skoltid.

Vi måste alltså först skapa någon form av rörelse som lockar de inaktiva barnen. Fråga dem vad som skulle få dem att röra på sig, utbilda i vikten av hälsa, kanske bygga rörelse på gejming om det är vad som får dem att aktivera sig.

Här är ett mycket gott exempel från Kringlaskolan i Södertälje:

https://www.facebook.com/groups/121441368013731/permalink/723214861169709/?hc_location=ufi

Barnen som fått välja och prova nya idrotter kommer oftare på idrottspassen i idrottshallen. Ett enkelt, men genialt sätt att bygga upp trygghet och rörelseglädje.

Exemplet ovan bygger egentligen på samma logik som den vi vill ska gälla i våra skol-IF. Att barn och unga själva väljer vilket sätt de vill röra sig på. Att vi erbjuder varierad rörelse, att alla kan hitta något som passar dem.

Och så – som jag sagt och skrivit så många gånger förr – fyller vi på med utbildning i ledarskap och föreningskunskap så att de unga kan leda yngre och varandra. Många är de som vittnar om att de haft nytta av sin tid i skol-IF även när de gått vidare i livet.

Vi börjar tidigt. Kanske inte så tidigt som i filmen nedan, men från tio års ålder har vi utbildningar för unga ledare.

Och är är ett riktigt gott exempel på hur en skol-IF driver varierade, regelbundna aktiviteter för sina medlemmar. Allt detta som schemat visar, får du delta på för 20 kronor i medlemsavgift! Med unga, engagerade ledare. Kolla in Vislanda skol-IF. https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1436284653057799&substory_index=0&id=729237423762529

Följ oss här på bloggen, men också på facebook.com/skolidrott och Instagram @skolidrottsforbundet

Från RIM till rörelse i rörelse

I helgen var vi närmare 200 ombud – och ett stort antal fantastiska funktionärer – som satt på rumpan i Helsingborg Arena och på Riksidrottsmötet beslutade om idrottsrörelsens framtid. Eller funktionärerna satt inte, inte alla hela tiden i alla fall.
Det kändes bra (ja, alltså inte att sitta ner så länge) att få vara med om det. Det kändes som att idrottsrörelsen den här gången var ovanligt enig. Som att alla var mycket nöjda med arbetet med huvudnumret (utöver ordförandevalet) Idrottens framtida strategi. En stor eloge till Riksidrottsstyrelsen och kanslipersonalen som tillsammans med många SF arbetat fram förslaget.
Inom Skolidrottsförbundet känner vi att vi har en plats att fylla i den nya strategin, i Idrottsrörelsen 2.0. En viktig plats. Såväl avgående ordförande, Karin Mattsson Weijber som idrottsminister Gabriel Wikström pratade om folkhälsa, motionsidrott och integration. Med vår plats i idrottsrörelsen, med vår ingång i skolan, måste vi kunna göra ett mycket bra arbete gällande folkhälsa och integration. I Borlänge har Skolidrottsförbundet kommit långt med integrationsarbetet, bland annat genom att många av Borlänges unga somalier gått utbildningen Unga leder unga (föreningskunskap, ledarskap) för att lära känna den svenska idrottsrörelsen och få en väg in i samhället.
Tillsammans med Korpen är vi det förbund som oftast sjunger bredd- och motionsidrottens lov. Vi sjunger också utbildningens lov och prisar ungas delaktighet och inflytande i sin egen idrott.
Vi står redo att ta emot ett uppdrag från idrottsrörelsen; ett uppdrag som skulle kunna handla om att nå inaktiva barn i anslutning till skolan. Vi vet, att där vi har avlönade eller arvoderade människor händer det grejer. Genom att stötta och utbilda dem som vill starta skol-IF kan vi nå fler och visa vad idrottsrörelsen kan erbjuda.
En av de mer dramatiska punkterna på RIM blev faktiskt valet till valberedningen. De föreslagna kandidaterna fick motstånd, bland annat genom Skolidrottsförbundets egen Jennifer van der Gronden. Det slutade med att Jennifer fick flest röster och nu får axla det stora ansvaret att hitta de personer som ska leda idrottsrörelsen.

Om det var något vi saknade i en rörelse där vi pratar om vikten av rörelse så var det – rörelse. Visst borde det gå att lägga in några minuters pausgympa då och då?
Själv löste jag helgens rörelsebehov genom att på lördagsmorgonen lufsa ner mot havet. På vägen ut kände jag mig lättast i hela världen. Eller i alla fall det snabbaste jag känt mig under våren.
Det fick sin förklaring när jag mötte RF/SISU:s personalchef, Susanne Jidesten. Vet inte om jag hann se hur hon kämpade och slet, innan hon sa:
– Vänta bara tills du ska tillbaka. Det är en grym motvind.
Det var det.
Vågorna slog och vinden den drog. Men som jag ofta tänker:
Blåser det motvind, går det dig emot, så se det som en utmaning; en kulle eller ett berg du ska besegra.
Nu är jag ingen optimistkonsult som predikar att tron, den positiva inställningen, kan övervinna allt. Men en hel del vardagliga bakslag, kopplade till arbete och fritid, kan besegras.
När motvinden mött sin överman den här gången kunde jag sitta på min stol under resten av dagen. Och under kvällens middag.
Men sedan blev det ju dans. Och på en timme dansade jag enligt stegräknaren 4,4 km. Snacka om medvind. Så löste jag två dygns stillasittande i övrigt.
Nu är det dags för idrottsrörelsen att dansa vidare. Det kommer att blås mot ibland, det kommer att dyka upp kullar. Men jag är övertygad om att det nu är dags att på riktigt gå från ord till handling. Och då blir det riktigt, riktigt bra.