Etikettarkiv: ungas delaktighet

Stolt, glad och nöjd!

Norslund i Falun på 1970-talet, ett nybyggt typ miljonprogram. Ett gäng samlat. En tar ledarrollen. Det är olympiska spel på gång i sandlådan, över de låga staketen mot gräsmattan och runt klätterställningarna.

Tänk om jag då hade fått veta att det fanns något som hette skol-If. Tänk om jag som tonåring fått åka på ett förbundsmöte i Stockholm och möta andra tonåringar – och vuxna – som tagit tag i ledarpinnen. Om jag fått utbyta tankar och idéer kring ledarskap och föreningsliv. Och om ungas inflytande.

Nu blev det ändå en ledarbana. Men lite självlärt, kanske inte alltid helt genomtänkt. Tänk vad mycket mer jag hade fått med mig med skol-IF från tidig ålder.

Jag pendlar just nu – efter avslutat förbundsmöte- mellan två känslor när det gäller mitt arbete och engagemang i Skolidrottsförbundet:

  • Att fortsätta njuta av lyckokänslan efter lyckat förbundsmöte och jubileumsfest den gångna helgen.
  • Pirret av allt bra som är på gång i olika delar av Skolidrottsförbundet.

Och det är väl så det ska vara? Njuta av det som gått bra och samtidigt blicka och jobba framåt! Det är i det läget vi nu är som förbund.

Några revolutionerande beslut fattades inte vid förbundsmötet i helgen, men vi har tillräckligt mycket bra som redan är i rullning för att kunna se att utvecklingskurvan pekar stadigt uppåt.

Fortfarande ett par dagar efter avslutat möte går jag tillbaka till Skolidrottsförbundets Facebook-sida för att njuta av årets förbundsmöte och jubileumsfest. Och varje gång blir jag lika glad, stolt och nöjd! Och här finns fler bilder!

Glad, stolt och nöjd för att vi lever upp till att vara ett förbund för alla, unga som äldre. Glad stolt och nöjd för att 100-årsfesten blev lyckad. Glad stolt och nöjd för att vi tillsammans genomförde det formella mötet på ett korrekt, men ändå lättsamt, och trevligt sätt.

Många av oss som samlades för ungdomsträff, Ledarskapsprogram, formellt förbundsmöte och jubileumsfest, tyckte nog att dagarna gick för fort. Visst var vi trötta, men vi fick också så mycket energi av varandra, från 15 till 72 år! Det var verkligen glädje, glöd och gemenskap som vi vill ha det.

Två tidigare gs

Här ser vi två tidigare generalsekreterare, Ingemar Forsberg och Jan-Anders Allinger i samspråk.

Självklart uppstod även diskussioner, i och utanför mötessalen. Så ska det också vara. Skolidrottsförbundet jobbar för att alla ska få – och våga – göra sig hörda. Vi ska leva och leda som vi lär, varje dag ända in i märgen.

Vi berättar ofta att skol-IF och Skolidrottsförbundet är barn och ungas förening och förbund. Om vi tar förbundsmötet som exempel föregås det alltid av ett fiktivt förbundsmöte där de som är med första gången får öva sig i hur det går till i skarpt läge. Från årets förmöte hämtar vi att flera av de fiktiva motioner som skrivits mycket väl hade platsat på det formella årsmötet. Tänk om jag hade fått den chansen när jag var i tonåren.

Förmöte 2

Vi uppmuntrar också de unga att ta klivet upp i talarstolen. Med rutinerade Eva Johansson som mötesordförande känns det tryggt.

Vi konstaterar att en av två mötesordförande fortfarande går på gymnasiet och att mötessekreteraren är drygt 20 år.

Vi vet att mer än hälften av deltagarna på mötet är födda på 1990-talet.

Vi valde en ordförande i valberedningen som är 20 år.

Och när jag skriver ”vi”, menar jag Skolidrottsförbundet. Vi är inte de där i Stockholm, vi är inte enskilda distriktsförbund som jobbar var för sig, vi är inte vi och dom. Alla tillsammans är vi Skolidrottsförbundet. Det är viktigt att förstå om vi ska komma vidare och verkligen bli den starka basen i samhället och i idrottsrörelsen.

Vi utvecklas och utvecklar. Jag törs säga att vi ses som ett föredöme när gäller demokrati och när det ungt inflytande. Våra ungdomar utmärker sig positivt på allmänna träffar och i det lokala arbetet.

Tänk om jag fått veta att det fanns något som hette skol-IF när jag växte upp. Visst, jag blev ledare ändå, jag får leda det finaste förbundet och får vara med och påverka Svensk Idrott. Men varför chansa? När det finns något så fint och bra och utvecklande som skol-IF. Och Stefan Bergh, som gratulerade och talade till oss, han började i skol-IF och nu är han generalsekreterare för Riksidrottsförbundet.

Jag blir inte förvånad om vi har en kommande ledamot i Riksidrottsstyrelsen i våra led. Eller en generalsekreterare.

I väntan på det får vi njuta av bland annat den här filmen som visar hur det kan gå till i en skol-IF där vi jobbar med rörelse, ledarskap, demokrati och föreningskunskap.

Pär, generalsekreterare och stolt skolidrottare!

Vi är bäst – men ska bli ännu bättre!

skolidrottsföreningens_dag

Nu kan vi som jobbar inom Skolidrottsförbundet – ideella och anställda – sträcka på oss lite extra. Skolidrottsförbundet är nämligen, inte alls oväntat, det förbund med flest föreningar där unga (under 26 år) finns med i föreningsstyrelser. Det firar vi bland annat med att en 20-åring föreslås att bli valberedningens nästa ordförande och en av våra två mötesordföranden på förbundsmötet i april är 16 år!

Vilka är det egentligen som bestämmer inom idrotten? Hur stort är det demokratiska inflytandet i föreningslivet? Och har barn och unga någon makt i Sveriges största barn- och ungdomsrörelse?

Centrum för Idrottsforskning (CIF) har regeringens uppdrag att följa upp statens stöd till idrotten. Under 2015 har CIF tillsammans med Ramböll Management Consulting undersökt i vilken utsträckning idrottsrörelsens medlemmar deltar i föreningsdemokratin och hur mycket medlemskapet ger kunskap om demokratiska processer i samhället.

Studien visar att föreningarna styrs av cirka 17 procent av medlemmarna och att det i stor utsträckning är män över 40 år som styr. Men det gäller förstås inte i Skolidrottsförbundets föreningar. Våra föreningar lyfts i rapporten ”Vem håller i klubban?” fram som ett gott exempel på ungdomsinflytande då cirka 40 procent av föreningarna som svarat på enkäten har ledamöter under 26 år.

Vi kan – och ska – självklart bli än bättre. 40 procent är bra, men inte tillräckligt bra. Nästa mål måste vara att minst hälften av ledamöterna i våra föreningar ska vara under 25 år. Vi vill ju att barn och unga ska få förtroendet att själva leda, planera och styra över sin verksamhet. Och att de ska få leda varandra – unga leder unga! Vårt mål är att de unga ska få inflytande i nuet, men också ta med sig sina kunskaper ut i livet vare sig det handlar om idrott, politik, näringsliv eller i en bostadsrättsförening.

En del i vårt förbättringsarbete ligger precis i startgroparna. Vi ska ut och besöka minst tio kommuner, det kan bli fler då intresset visat sig vara stort, för att berätta om vinsterna med att ha och stötta skol-IF. Det handlar förstås om fysisk aktivitet och folkhälsa, men även om ungdomsinflytande, ledarskap och demokrati.

Med början förra året har vi också genomfört ett mycket uppskattat Ledarskapsprogram där första omgången avslutas i samband med förbundsmöte och jubileumsfirande 22–23 april. De 13 deltagarna mellan 15 och 23 år har vid fyra träffar bland annat fått gå på djupet när det gäller idrottsrörelsens demokratiska uppbyggnad, drivit egna påverkansprojekt i hemdistrikten och fått utbildning i retorik av Elaine Eksvärd. Allt för att de med nyvunnen kunskap och stärkt självförtroende ska kunna ta större plats och påverka inom den rörelse som är deras egen!

För att ge plats åt unga har förbundet inskrivet i stadgarna att två ledamotsplatser och en suppleantplats är vikt åt kandidater som är 26 år eller yngre vid inval.

Skolidrottsförbundet har jobbat länge och ihärdigt med att öka ungdomsinflytandet inom hela idrottsrörelsen. Vi lägger motioner till Riksidrottsmötet och senast i Helsingborg gjorde vårt påverkansarbete så att vi fick in två yngre (med stor erfarenhet) personer i valberedningen för Riksdrottstyrelsen. Den ena är vår egen styrelseledamot Jennifer van der Gronden som nu har ett mycket viktigt uppdrag i att hitta de personer som är bästa lämpade att arbeta i idrottens högsta styrelse. Utan påverkansarbetet på stämman hade valberedningen bestått av en homogen skara mellan 50 och 65 år. Och vilka hade de valt att titta på inför nästa styrelseval?

Vi vill fortsätta att ha en ledande roll när det gäller demokratiarbete och ungdomsinflytande inom Svensk Idrott. För att ytterligare stärka den biten och förbundet i sin helhet pågår flera arbeten parallellt. Kortfattat handlar det om att ena förbundet (alltså att vi alla jobbar mot samma mål oavsett var i organisationen vi finns), att ytterligare öka kännedomen om vårt arbete samt att se över våra aktiviteter så att alla ska känna sig välkomna till oss och därmed till idrottsrörelsen.

Och till er som inte tror att unga klarar av att jobba i en förenings- eller förbundsstyrelse vill jag bara säga: Med förtroende, ansvar och stöttning klarar de unga så mycket mer än ni tror. Vi tror på de unga och ett exempel är att vid förbundsmötet i april föreslås en 20-årig kvinna bli ny ordförande för den så viktiga valberedningen. Tvivlar inte en sekund på att hon gör det på allra bästa sätt. Ett annat exempel kopplat till förbundsmötet är att en av våra två mötesordförande fyller 16 år i år. Alla förbundsmöten föregås också av en ungdomsträff där vi bland annat lajvar förbundsmöte på förmiddagen före det officiella mötet. Allt för att alla ska hänga med och känna sig delaktiga.

Hur har vi då nått dit vi är och hur får vi ännu fler unga att engagera sig i våra styrelser på alla nivåer? Det är inte så svårt. Det är bara att bestämma sig. Och hålla fast vid den linje vi bestämmer oss för. RF:s ordförande, Björn Eriksson, pratar om att alla fina riktlinjer, policys och tankar nu måste leda till verkstad. Och det gäller även inkludering när det gäller bland annat ålder.

Framtidsblickar, bland annat från konsultföretaget Kairos Future, spår att de unga sätter långsiktiga engagemang framför korta engagemang, den lilla världen framför den stora den närmaste tiden. Ungdomsbarometern sa redan 2014 att ungas engagemang och samhällsintresse ökar och då ska vi givetvis erbjuda dem plats i idrottsrörelsen.

IMG_4686_resized

Rapporten ”Vem håller i klubban?” presenterades och diskuterades idag vid Träffpunkt Idrott i Göteborg. I panelen deltog bland andra Skolidrottsförbundets ordförande, Erik Söderberg, och Riksidrottsförbundets ordförande, Björn Eriksson.

Vad gör du själv då?

Det hatas och hotas, analyserna är så ytliga att vi aldrig kommer till botten oavsett om det gäller frågor om mänskliga rättigheter och demokrati eller om det gäller när barn bör få tävla med resultat i fokus istället för utveckling och egen prestation. Ofta saknas fakta och kunskap.
Ibland, eller inte sällan, gäller det även etablerade debattörer, politiker och skribenter.  Hur har vi hamnat där? Men framför allt; hur tar vi oss därifrån?

Vi behöver ett kunskapslyft i samhällskunskap och demokrati. Men också i hur vi uppför oss mot varandra, hur vi kommunicerar. Med det minsta av intellekt i säcken konstateras att det ser ganska mörkt ut. Åtminstone om vi utgår från att sociala medier är en delspegel av samhället. Tack och lov möter jag än så länge mer värme i det fysiska livet. Kalla mig naiv tok om ni vill. Men fortfarande har jag en stark tro på att ett leende, ett tack, ett hej till en okänd, bidrar till att den personen skickar vidare och skapar en positiv spiral.

På Twitter har jag den senaste tiden sett ett antal personer som diskuterar ”vad gör du själv då, sitter du bara här på Twitter och gnäller?”
I Skolidrottsförbundet slutar vi aldrig jobba med våra utbildningar i demokrati och ledarskap och nu är ett läge där vi behövs mer än på mycket länge. Vi slutar aldrig tro på människors lika värde, vi slutar aldrig tro på rent spel, slutar aldrig tro på att värme, omtanke, gemenskap och inflytande skapar ett öppnare och mer tillåtande samhälle. Flera av våra föreningar startar och driver nu integrationsprojekt för att att med vår värdegrund lotsa nya svenskar in i samhället.

Så vill du bidra till samhällsnytta; engagera dig i en skol-IF, bidra till större demokratikunskaper,  hjälp oss att hjälpa barn och unga att bli ansvarstagande, inkluderande och omtänksamma vuxna.
Vi lever och leder som vi lär. Varje dag är en utvärdering i hur jag själv och förbundet lever upp till vår värdegrund. Hur vi lever vår värdegrund i varje möte. Vi jobbar aktivt för att detta ska nå ut i alla våra föreningar via våra distrikt.

Jag är stolt över att få jobba i Skolidrottsförbundet, stolt över våra ungdomar som i många fall har en kunskapsnivå, när det gäller demokrati och rent spel, som överstiger många vuxnas. Jag hoppas och tror att flera av dem kommer att gå långt och senare dyka upp i viktiga samhällsfunktioner. Och att de då aldrig tappar sin moraliska kompass.

Igår hade Riksidrottsförbundets nyinstiftade idrottsråd sitt första möte och vi representeras av vår ordförande Erik Söderberg. Erik fick under första mötet, inför representanter från Riksidrottsstyrelsen och ett tiotal andra förbund, berätta om hur Skolidrottsförbundet jobbar och hur vi planerar att jobba framåt. Erik fick mycket positiv respons, bland annat undrade någon retoriskt ”varför har inte alla idrottsföreningar sådan här verksamhet?”

Och du: Om du har makt, glöm aldrig att reflektera över hur du förvaltar din makt och din position. Varje dag.

 

Demokratiskt skol-IF en skola i demokrati

Jag sitter och förbereder en presentation/föreläsning som jag ska hålla på GIH på tisdag nästa vecka. Vi har efter enträget arbete med att få en plats i det späckade schemat fått möjligheten att träffa blivande idrottslärare. De här blivande idrottslärarna är en viktig målgrupp för oss eftersom de i arbetslivet alldeles säkert kommer att stöta på skolidrottsföreningen på något sätt. Det finns ingen naturlag som säger att det är idrottsläraren som måste vara engagerad i en skol-IF, men så ser det ofta ut och då är det inte mer än rätt att de får höra mer om de förtjänster och utmaningar som finns med en idrottsförening på skolan. Så det ska de få höra. Men temat på föreläsningen är demokrati. Det är så jag passar in i läroplanen…

BildGymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Och jag passar alldeles utmärkt faktiskt. Skolidrottsföreningen passar alldeles utmärkt.

En av våra medlemsföreningar lade ut den här filmen för någon vecka sedan. Det är föreningens högstadieelever som utbildar mellanstadielever som ska vara ledare för rastaktiviteter. De utbildar också föreningens ministyrelse som fungerar som en sektionsstyrelse som kan lämna förslag till huvudstyrelsen. Det är alltså barn som är 10-11 år som funderar över sin verksamhet, vad de ska göra och vad de behöver för att kunna göra det och vilka förslag som ska lämnas till huvudstyrelsen. De diskuterar och kommer överens. Se filmen och du förstår vad vår idé handlar om. Och är du lättrörd som jag så kanske du precis som jag får torka en tår.

Jag ska berätta om den här föreningen för lärarstudenterna. Jag ska berätta om att demokrati är att lyssna och bli lyssnad på. Att alla har det ansvaret och den rätten. Alla. Demokrati är inte en grej bara för vuxna över 18 år. Ett demokratiskt samhälle byggs från grunden. Ett demokratiskt samhälle byggs av att få lära sig att demokrati är ett ständigt pågående samtal. Det är inte den starkes rätt över den svage. Det är inte majoritetens makt över minoriteten. Demokrati är förmågan att göra så mycket som möjligt så bra som möjligt för så många som möjligt. Det är att förmågan att se minoriteten, att ta hänsyn till den. Kanske vill nästan alla i idrottsföreningen spela fotboll varje dag. Men det blir ändå bordtennis en dag i veckan för det finns de som älskar det snabba spelet över nätet, de kluriga servarna och hjärnornas kamp. De ska också få utrymme.

skolifs_dag

Det här kan barn och unga lära sig på lektioner i skolan. De kan prata och diskutera och läraren kan berätta om demokrati och delaktighet, om rösträtt, parlamentarism och allas lika värde. Det är bra. Men det är abstrakt. Det behöver vara på riktigt. Det behöver vara känslan av att få påverka på riktigt. Att ens röst gör skillnad, att det jag säger, tycker och tänker kan betyda något, förändra något, skapa något. Det är då vi förstår. Det är då barn och unga förstår att deras röst är något värd, att deras tankar har ett värde och kan påverka deras vardag. Skolidrottsföreningen är på riktigt. Och den, så idrottsförening den är, är en plats för alla. En skol-IF låter sig inte låsas vid traditionella idrotter, eller ens vid idrott. Jag vågar påstå att alla barn gillar att röra på sig, bara de får göra det på sitt sätt. Vi behöver inte ens kalla det idrott. Här finns plats för det. Samma idrottsförening som gjort filmen ordnar också barnkalas med fokus på lek och rörelse. En idrottsförening kan vara så mycket. En modern idrottsförening kan vara så mycket. En modern medlemsdriven demokratisk idrottsförening kan vara så mycket.

Idrottsrörelsen arbetar just nu mycket med att blicka in i framtiden. Att hjälpa föreningar bli ”framtidens idrottsförening”. Läs mer här: http://www.sisuidrottsutbildarna.se/Arbetsrum1/Foreningslara/FramtidensIF/MaterialetVansinnigtviktigavagval/

Vi hade förbundsmöte för en dryg vecka sedan. Det är demokrati det. Förbundsmöte. Det låter stort och viktigt. Och ja, årsmötet är viktigt. Men det kan inte vara bara det som föreningsdemokratin är uppbyggd kring och liksom det som gör att en förening är demokratisk. Ja, här fattas de viktigaste besluten och ja, här väljs en styrelse och ansvar utkrävs och förnyas. Men för att föreningens viktigaste möte ska kunna ha den tyngd vi så gärna tillskriver det måste ju det där samtalet vara igång också mellan mötena. Diskussionen behöver vara levande, många röster måste höras, idéer väckas och utvecklas och alla ska känna tillhörighet och delaktighet. Jag tänkte på det när det på vårt möte kallades odemokratiskt att inte på sittande möte få igenom nya förslag, nya tankar och nytt tyckande. Självklart får tankar väckas men för en fungerande demokrati behöver ämnen och förslag stötas och blötas och vandra från den ena till den andra. Det finns mer eller mindre demokrati och demokrati är också att ett möte kan bestämma att de inte vill lyssna på de obearbetade förslagen just nu. Samtalet fortsätter.

Bild

Vårt förbundsmöte är också en skola i den demokratiska mötesformen. Vi sätter en ära i att ge nybörjade en möjlighet att förstå och att delta på lika villkor. Det är odemokratiskt att använda sin kunskap och erfarenhet till att utmanövrera de som saknar det. Det är demokratiskt att dela med sig för att gemensamt höja kunskapen och förståelsen.

Det ska jag berätta för lärarstudenterna. Jag ska ge dem exempel på hur en skolidrottsförening kan vara en skola i demokrati. Hur en skolidrottsförening i samarbete med skolan kan göra barn och unga mer informerade om sina rättigheter, sin möjlighet att påverka och sin rätt att bli lyssnad på. Det kan tyckas magstarkt och att ta stora ord i munnen men en väl fungerande skolidrottsförening är utan tvekan ett av de allra bästa sätten för barn och unga att förstå demokratin och förbereda sig för och slå vakt om ett demokratiskt samhälle.  Lärarstudenterna är en viktig del i detta arbete och det ska jag få dem att förstå.

Borde väl räcka med en kvart för att fatta men jag har fått en och en halv timme, så det är väl bäst att jag förbereder mig lite till… 😉

Johan Sandler, kommunikatör på Skolidrottsförbundet

Nu blickar vi framåt!

20140411_183535

Så här nöjd ser delar av förbundsstyrelsen ut när ungdom efter ungdom går upp i talarstolen på förbundsmötet och verkligen tar sin chans att påverka!

En fantastisk helg i Sundsvall är över. Den har bjudit på skratt, inspiration, möten med nya människor, bra diskussioner och bra beslut, framåtanda och en massa andra positiva saker. Framförallt glädjer det mig att det verkligen är ungdomarna som styr förbundet som är till för dem!

En reflektion från helgen är att det vore intressant att räkna ut medelålder eller medianåldern på dels deltagarna på förbundsmötet men även på dem som varit upp i talarstolen och gjort sin röst hörd under mötet. Jag är ganska säker på att dessa siffror skulle vara imponerande läsning för andra idrottsförbund, politiker, skolledare osv. När ungdomarna själva säger att det är inom skolidrottsföreningarna och skolidrottsförbundet de har lärt sig vad demokrati verkligen är blir jag stolt. Det är ju just det som är en stor del av vårt uppdrag!

Nu är det dags att blicka framåt! Under de kommande två åren ska vi tillsammans göra det här förbundet ännu bättre. Ni är väl med på tåget?

Vansinnigt viktigt möte om ungas inflytande

BildAlltid kul att hälsa på på förbundskansliet i Idrottens Hus i Stockholm!

Tur och retur Stockholm på knappt en halv dag. En resa med anledning av ett vansinnigt viktigt möte. Eller workshop som det heter på SISUanska (språket som SISU Idrottsutbildarna pratar samtidigt som de pratar svenska). Sitter nu på väg mot Arlanda och försöker göra ett snabbt ihopsamlande av intrycken av och tankarna om samma workshop.

Mellan klockan 10:00 och klockan 13:00 samlades en blandad, mycket kompetent och oerhört intressant grupp människor för att prata hur ungdomsinflytande inom Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna kan se ut i framtiden (läs: från maj i år och framåt). Det fanns ett antal olika scenarier diskussionerna utgick ifrån och vad respektive scenario gick ut på är på intet sätt oviktigt, men jag tänker fokusera på vad jag uppfattade som det absolut viktigaste. Och det stavas TYDLIGHET.

Detta nio bokstäver långa ord inkluderar mycket av det som jag personligen saknat under mina år som ordförande för Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma Ungdomsråd. Och just tydlighet kan vara nyckeln till framgång i många andra situationer också. Jag är nämligen övertygad om att ifall man som uppdragsgivare ger ett tydligt och väl avgränsat uppdrag blir uppdraget och/eller frågan angelägen för uppdragsgivaren i sig. Dessutom blir uppdraget attraktivt för de som rekryteras till uppdraget. Exempelvis kan den/de som rekryteras tydligt se varför just deras kompetens behövs för att driva uppdraget framåt. Vidare kan de rekryterade se när man arbetar med ”rätt” frågor (läs: arbetar innanför den givna ramen) och när man inte gör det. Och samtidigt är det lätt för uppdragsgivarna att sakligt påpeka att uppdragstagarna arbetar med ”fel” frågor. Ur utvärderingssynpunkt föreställer jag mig att det är lättare att mäta effekter av ett arbete om man från början hade en tydlig ram om vad man ville uppnå. Dessutom kan uppdragsgivarna, i eller utan samråd med uppdragstagarna, justera arbetssättet för att mer effektivt nå önskade resultat.

Det finns säkerligen en lång rad med ytterligare fördelar med just tydlighet, men jag nöjer mig såhär. Och, den ursprungliga känslan, samma känsla som jag haft ett par veckor och samma känsla som jag så starkt kände när jag vaknade 05:45 i morse, är kvar – detta var ett vansinnigt viktigt möte.

Nästa helg väntar tre dagar med ett vansinnigt viktigt möte – Svenska Skolidrottsförbundets förbundsmöte. Mitt sjätte i ordningen och jag är rysligt taggad!

Jennifer van der Gronden, styrelseledamot i Skolidrottsförbundet